Wassily Kandinsky (1866-1944) präglades av en energisk och motsägelsefull period i övergången från 1800- till 1900-talet. Han anses vara en av representanterna för den ryska konstens "silverålder", en epok som innebar en aldrig tidigare skådad blomstring för bild- och scenkonsten, liksom för litteraturen och musiken. Konstnärens intressen omfattade musik (han spelade själv violin), en fördjupning i mysticism och ockultism samt en förkärlek för rysk folkkonst. Han studerade också läran om färgernas harmoni. Det var just dessa olika impulser och känslor som flödade in i hans arbete och kulminerade 1911 i målningen "Den sista domen/Composition V". Den anses idag vara den första abstrakta målningen i den moderna konsthistorien.

I denna mening måste man också ta hänsyn till "Cut Lines" från 1923. Konstnären avstår konsekvent från naturliga modeller. Genom att inte ens försöka skildra välkända fenomen undviker han alla motsägelser och jämförelser. I denna strävan går han också längre än till exempel de franska kubisterna på sin tid. En målare som Fernand Léger byggde bokstavligen upp sina bilder av kristallina eller kubistiska former, vilket gav dem ett utomordentligt plastiskt intryck. Det finns inga tecken på detta i "Schnittlinien". Kandinsky förkastade både geometri och stereometri som medel för att uppnå ett mål. Men genom att bryta med välkända sätt att se och bildidéer ger konstnären oss nyckeln - om man så vill - till att förstå verket. På detta sätt får vi livskraft att se färger och former som om de vore något helt nytt. En fri fantasi som "Cut Lines" kräver också öppenhet och nyfikenhet i betraktarens öga.

Bildens namn är program: Med sitt omisskännliga formspråk skapar Kandinsky ett vilt "virrvarr" av raka och böjda linjer, kvadrater, trianglar, cirklar och ellipser. Det går inte att urskilja en tydligt definierad förgrund eller bakgrund, och konventionella kategorier som "ovanför" och "nedanför" är inte heller möjliga att urskilja. Slutligen kan bilden ses från vänster till höger och vice versa. Försöket att matcha vissa former med verkliga existerande föremål är uppenbart. Det blå området med de färgade prickarna i det övre vänstra hörnet av bilden kan till exempel representera en palett. Rutnätet eller kvadraten med ett schackbrädesliknande mönster väcker också associationer till den värld vi känner till. Men dessa ting presenterar sig själva lösryckta från alla bekanta sammanhang och får på så sätt sin autonomi. De existerar enbart som komponenter i det konstnärliga verket. Denna uppfattning stöds inte minst av de helt fria linjerna och ytorna. I bilden syns tydligt hur Kandinsky strävar efter nya uttrycksmöjligheter. Det ligger i sakens natur att han tog till befintliga former som trianglar och kvadrater. Alla konstnärer använder sig trots allt av en mer eller mindre beprövad skattkammare av former. Inte heller Kandinsky kan helt frigöra sig från detta i "Cut Lines". Han konfronterar oss dock inte med ett fast och orubbligt uttalande. Alla dogmatiska synsätt är främmande för "Cut Lines". Bilden är en inbjudan till betraktaren att låta den fria kompositionen och färgspelet verka på honom utan att ha några baktankar.

---

Korsande linjer, 1923 · Wassily Kandinsky