Symbolismens storhetstid i konsten är perioden mellan 1880 och 1910. Det är en betydande strömning inom skulptur och måleri som handlar om tillgång till omedvetna processer. Detta var redan vanligt före Freuds tid. I "Symbolic Manifesto" sammanfattades rörelsen på följande sätt: "Den symbolistiska konstens viktigaste egenskap är att aldrig fastställa en idé konceptuellt eller uttrycka den direkt." Periodens målare, gravör, tecknare och skulptör Gustave Moreau (f. 1826 i Paris - † 1898 i Paris), som hade ett avgörande inflytande på symbolismen, koncentrerade sig i sina verk på mystiska föreställningar och drömscener. Gustave Moreau, som hade studerat vid École nationale supérieure des Beaux-Arts, gjorde många resor till Italien för att träffa konstnärer och se verk i original. Hans närmaste vänner var målaren Théodore Chassériau och skulptören och målaren Edgar Degas.
Hans konstnärliga betydelse kommer i dag till uttryck i ett museum i Paris 9:e arrondissement, Musée national Gustave Moreau, där hans livsverk dokumenteras och hans verk görs tillgängliga för allmänheten.
Gustave Moreau hade en bräcklig hälsa och vann inte heller priser för sina verk direkt. Ändå var hans motiv och stil dominerande. Det var framför allt inom måleriet som han gjorde sig ett namn. I målningar som "Ödipus och sfinxen" är figurerna och deras omgivning tydligt synliga, men det finns element som är overkliga. Han uppträder med det overkliga som om det vore verkligt. På så sätt lyfter han fram andra medvetandenivåer som en del av vår verklighet. Psyket, drömmarnas betydelse och det övernaturliga kommer till uttryck i hans verk. Målningarna "Salomé", "Europa och tjuren" eller "Hesiod och musan" visar kvinnliga och manliga figurer som har vingar eller befinner sig i en overklig miljö. Gustave Moreau kanske inte visste det när han levde, men att engagera sig i andra medvetandenivåer var drivkraften för den psykoanalys som senare utvecklades. Återigen var konsten en av föregångarna till den viktiga utvecklingen. Den stimulerar till eftertanke och banar väg för oss att gå.
Symbolismens storhetstid i konsten är perioden mellan 1880 och 1910. Det är en betydande strömning inom skulptur och måleri som handlar om tillgång till omedvetna processer. Detta var redan vanligt före Freuds tid. I "Symbolic Manifesto" sammanfattades rörelsen på följande sätt: "Den symbolistiska konstens viktigaste egenskap är att aldrig fastställa en idé konceptuellt eller uttrycka den direkt." Periodens målare, gravör, tecknare och skulptör Gustave Moreau (f. 1826 i Paris - † 1898 i Paris), som hade ett avgörande inflytande på symbolismen, koncentrerade sig i sina verk på mystiska föreställningar och drömscener. Gustave Moreau, som hade studerat vid École nationale supérieure des Beaux-Arts, gjorde många resor till Italien för att träffa konstnärer och se verk i original. Hans närmaste vänner var målaren Théodore Chassériau och skulptören och målaren Edgar Degas.
Hans konstnärliga betydelse kommer i dag till uttryck i ett museum i Paris 9:e arrondissement, Musée national Gustave Moreau, där hans livsverk dokumenteras och hans verk görs tillgängliga för allmänheten.
Gustave Moreau hade en bräcklig hälsa och vann inte heller priser för sina verk direkt. Ändå var hans motiv och stil dominerande. Det var framför allt inom måleriet som han gjorde sig ett namn. I målningar som "Ödipus och sfinxen" är figurerna och deras omgivning tydligt synliga, men det finns element som är overkliga. Han uppträder med det overkliga som om det vore verkligt. På så sätt lyfter han fram andra medvetandenivåer som en del av vår verklighet. Psyket, drömmarnas betydelse och det övernaturliga kommer till uttryck i hans verk. Målningarna "Salomé", "Europa och tjuren" eller "Hesiod och musan" visar kvinnliga och manliga figurer som har vingar eller befinner sig i en overklig miljö. Gustave Moreau kanske inte visste det när han levde, men att engagera sig i andra medvetandenivåer var drivkraften för den psykoanalys som senare utvecklades. Återigen var konsten en av föregångarna till den viktiga utvecklingen. Den stimulerar till eftertanke och banar väg för oss att gå.
Sida 1 / 4