Impressionismens stora målare banade väg för det modernistiska måleriet. En stor förändring i samhället och i måleriet var vändningen till expressionismen. Att ställa konstnärens inre uttryck över naturen var en logisk fortsättning på den sociala förändringen. Ernst Ludwig Kirchner tog itu med den ökande industrialiseringen på ett konstnärligt sätt. Munch hade orsakat en impuls med sina verk, som spreds i den tyska konstnärssfären. Kirchner ägnade sig åt expressivt måleri. Färgen används som ett medium för att ge uttryck åt konstnärens känslor. Formen är lågprioriterad och figurerna kan ibland verka grova. Kirchner valde en ofta kantig kroppsform, vilket delvis beror på det snabba penseldragandet, men också är ett karakteristiskt drag för konstnären.
De expressionistiska målarna fick kritik i början av epoken. Bristande talang och brist på konstnärliga konventioner är några av de kritiska synpunkterna. När den fortsatta utvecklingen avstannar på grund av bristande utbildningsmöjligheter bildar några av hans anhängare konstnärsgruppen Brücke. Ernst Ludwig Kirchner är en av de grundande medlemmarna, som ser som sin uppgift att utveckla nya uttryckssätt inom konsten. Målare som Nolde och Pechstein tillhörde föreningen. Som självlärda målare arbetade de med möjligheten att använda duken som en spegel av sina känslor.
Ernst Ludwig Kirchners verk visar två sidor av hans person. Kirchner fångade livet på Berlins gator. Han tog in spektaklet på vaudeville och värdshusen och fångade storstadens hektiska och ofta grå vardag. För att finna inre frid drogs konstnären till Davos. Här skapade han färgstarka verk med ett uttrycksfullt bildspråk. Kirchner led av depression vid denna tid och konsthistoriker upptäcker sjukdomsfaser i hans verk. När den nationalsocialistiska regimen tog makten i Tyskland förklarades Kirchners konst för degenererad. Många av målarens verk förstördes. För en konstnär som har visat sina djupa känslor och som delar ett engagemang för sina verk är kränkningen ofattbar. För Kirchner ledde förlusterna till självmord och han tog sitt liv 1938.
Impressionismens stora målare banade väg för det modernistiska måleriet. En stor förändring i samhället och i måleriet var vändningen till expressionismen. Att ställa konstnärens inre uttryck över naturen var en logisk fortsättning på den sociala förändringen. Ernst Ludwig Kirchner tog itu med den ökande industrialiseringen på ett konstnärligt sätt. Munch hade orsakat en impuls med sina verk, som spreds i den tyska konstnärssfären. Kirchner ägnade sig åt expressivt måleri. Färgen används som ett medium för att ge uttryck åt konstnärens känslor. Formen är lågprioriterad och figurerna kan ibland verka grova. Kirchner valde en ofta kantig kroppsform, vilket delvis beror på det snabba penseldragandet, men också är ett karakteristiskt drag för konstnären.
De expressionistiska målarna fick kritik i början av epoken. Bristande talang och brist på konstnärliga konventioner är några av de kritiska synpunkterna. När den fortsatta utvecklingen avstannar på grund av bristande utbildningsmöjligheter bildar några av hans anhängare konstnärsgruppen Brücke. Ernst Ludwig Kirchner är en av de grundande medlemmarna, som ser som sin uppgift att utveckla nya uttryckssätt inom konsten. Målare som Nolde och Pechstein tillhörde föreningen. Som självlärda målare arbetade de med möjligheten att använda duken som en spegel av sina känslor.
Ernst Ludwig Kirchners verk visar två sidor av hans person. Kirchner fångade livet på Berlins gator. Han tog in spektaklet på vaudeville och värdshusen och fångade storstadens hektiska och ofta grå vardag. För att finna inre frid drogs konstnären till Davos. Här skapade han färgstarka verk med ett uttrycksfullt bildspråk. Kirchner led av depression vid denna tid och konsthistoriker upptäcker sjukdomsfaser i hans verk. När den nationalsocialistiska regimen tog makten i Tyskland förklarades Kirchners konst för degenererad. Många av målarens verk förstördes. För en konstnär som har visat sina djupa känslor och som delar ett engagemang för sina verk är kränkningen ofattbar. För Kirchner ledde förlusterna till självmord och han tog sitt liv 1938.
Sida 1 / 17