Sida 1 / 7
Norrmannen Edvard Munch är en av de viktigaste målarna i den moderna konstens historia. Dessutom är han, tillsammans med Vincent van Gogh och Paul Gauguin, en pionjär inom expressionismen, en konststil vars rötter ligger i den sena impressionismen. Grundtanken var att uttrycka inre känslor direkt, som en motrörelse till impressionismens ytliga representation. Expressionistiska konstnärer ville uttrycka djupa, passionerade upplevelser som rädsla, glädje, sorg, ilska eller besvikelse i sina målningar för att beröra betraktaren känslomässigt. Flera år innan expressionismen började, målade Munch en av sina mest kända målningar. Skriet går till konsthistorien som den första expressionistiska målningen.
Edvard föddes 1863 som son till en militärläkare. Han växer upp i Oslo. Hans mor dör tidigt. Hans far lider av en psykisk sjukdom. Senare dör även hans syster. Det var en mycket formativ barndomsupplevelse som inte gick den unge målaren förbi utan att lämna spår efter sig. Han lider av nervositet och senare blir han, precis som sin far, deprimerad. Som vuxen dränker han alltför ofta sina sorger i alkohol. Han känner sig förföljd, får ångestattacker och skadar sig själv. År 1880 fattar han ett medvetet beslut att satsa på en karriär som konstnär. Han avbryter sina ingenjörsstudier och ansluter sig till en grupp bohemer. Tillsammans vänder sig gruppen, som består av målare, författare och andra intellektuella, mot den konservativa borgerligheten och den sociala moralen. Han formulerar ett manifest för unga konstnärer som väcker uppståndelse bland befolkningen.
Hans konstnärliga utveckling går också stadigt framåt. Han har talang. Studerar i Oslo och får flera stipendier för vidareutbildning i Europa. Hans stil kännetecknas av spontana penseldrag och grova former. Han tolkar sina erfarenheter på sitt eget abstrakta sätt. I sina målningar använder han sig av starka, kraftfulla färger som ofta har en kontrasterande effekt på betraktaren. Samtidigt återger han aldrig verkligheten på ett naturligt sätt. Han organiserar egna utställningar där han presenterar sina verk för allmänheten. Vid sin första utställning i Berlin, där han presenterade 55 bilder i Verein Berliner Künstler, orsakade han en av de största konstskandalerna. Historien är fortfarande känd som Munch-fallet. Händelserna spelade en viktig roll för den tyska konstens fortsatta utveckling, eftersom Munchs provokationer var en början på modernismen i Tyskland. Kort därefter började hans konstnärliga genombrott i Europa. Hans framgångar överskuggades dock upprepade gånger av depressiva faser i hans liv, under vilka han en gång sköt sig själv i fingrarna. I målningen "Marats död" bearbetar han sina känslor från den tiden. Nervösa sammanbrott följer. Han byter bostad gång på gång. Pendlar genom Europas storstäder Paris, London Berlin och sin norska hemstad. Han dör i Norge under andra världskrigets oroligheter vid 81 års ålder.
Norrmannen Edvard Munch är en av de viktigaste målarna i den moderna konstens historia. Dessutom är han, tillsammans med Vincent van Gogh och Paul Gauguin, en pionjär inom expressionismen, en konststil vars rötter ligger i den sena impressionismen. Grundtanken var att uttrycka inre känslor direkt, som en motrörelse till impressionismens ytliga representation. Expressionistiska konstnärer ville uttrycka djupa, passionerade upplevelser som rädsla, glädje, sorg, ilska eller besvikelse i sina målningar för att beröra betraktaren känslomässigt. Flera år innan expressionismen började, målade Munch en av sina mest kända målningar. Skriet går till konsthistorien som den första expressionistiska målningen.
Edvard föddes 1863 som son till en militärläkare. Han växer upp i Oslo. Hans mor dör tidigt. Hans far lider av en psykisk sjukdom. Senare dör även hans syster. Det var en mycket formativ barndomsupplevelse som inte gick den unge målaren förbi utan att lämna spår efter sig. Han lider av nervositet och senare blir han, precis som sin far, deprimerad. Som vuxen dränker han alltför ofta sina sorger i alkohol. Han känner sig förföljd, får ångestattacker och skadar sig själv. År 1880 fattar han ett medvetet beslut att satsa på en karriär som konstnär. Han avbryter sina ingenjörsstudier och ansluter sig till en grupp bohemer. Tillsammans vänder sig gruppen, som består av målare, författare och andra intellektuella, mot den konservativa borgerligheten och den sociala moralen. Han formulerar ett manifest för unga konstnärer som väcker uppståndelse bland befolkningen.
Hans konstnärliga utveckling går också stadigt framåt. Han har talang. Studerar i Oslo och får flera stipendier för vidareutbildning i Europa. Hans stil kännetecknas av spontana penseldrag och grova former. Han tolkar sina erfarenheter på sitt eget abstrakta sätt. I sina målningar använder han sig av starka, kraftfulla färger som ofta har en kontrasterande effekt på betraktaren. Samtidigt återger han aldrig verkligheten på ett naturligt sätt. Han organiserar egna utställningar där han presenterar sina verk för allmänheten. Vid sin första utställning i Berlin, där han presenterade 55 bilder i Verein Berliner Künstler, orsakade han en av de största konstskandalerna. Historien är fortfarande känd som Munch-fallet. Händelserna spelade en viktig roll för den tyska konstens fortsatta utveckling, eftersom Munchs provokationer var en början på modernismen i Tyskland. Kort därefter började hans konstnärliga genombrott i Europa. Hans framgångar överskuggades dock upprepade gånger av depressiva faser i hans liv, under vilka han en gång sköt sig själv i fingrarna. I målningen "Marats död" bearbetar han sina känslor från den tiden. Nervösa sammanbrott följer. Han byter bostad gång på gång. Pendlar genom Europas storstäder Paris, London Berlin och sin norska hemstad. Han dör i Norge under andra världskrigets oroligheter vid 81 års ålder.