Sida 1 / 2
De stora upptäcktsresorna under 1700-talet markerar de europeiska makternas tillägnande av världen. Förutom den vetenskapliga utforskningen av världen stod konkreta militära och ekonomiska intressen i förgrunden. Med sin världsomsegling och utforskning av Stilla havet lade James Cook grunden för det brittiska imperiets koloniala expansion. Kartografernas arbete fyllde de vita fläckarna i den tidens världsbild och förde Europa i kontakt med de mest varierande kulturerna hos de infödda. Cooks resor till Söderhavet och Antarktis utkant satte också fart på fantasin hos människorna i ett land som befann sig i början av en epokgörande förändring, den industriella revolutionen. Parallellt med Cooks reseberättelser växte en revolutionerande teknik fram i Englands industricentra i form av ångmaskinen. Upptäckterna och den moderna tekniken utgjorde grunden för Storbritanniens globala makt.
På expeditionerna deltog alltid representanter för kartografi, naturvetenskap och etnografi tillsammans med en representant för bildkonsten, som tog på sig uppgiften att skapa bilder av de nya världarna. För William Hodges, som fram till dess varit känd som teater- och landskapsmålare, var deltagandet i James Cooks andra resa till Söderhavet en möjlighet att vinna popularitet och erkännande. Hodges val av Royal Society erbjöd därför två möjligheter. För det första att bli den första konstnären att utforma de nya världarna och för det andra att starta en ny karriär hemma efter en lyckad hemkomst. År 1772 begav sig två fartyg under ledning av James Cook ut på sin världsomsegling. Efter att ha passerat Kap Horn seglade expeditionen mot Antarktis och var det första fartyget som korsade den södra polcirkeln. Denna pionjärinsats ledde bland annat till att ett berg i Antarktis i dag är uppkallat efter konstnären som Hodges Knoll. Därefter satte fartygen kurs mot Söderhavet och Nya Zeeland. Hodges skisser som gjordes under upptäcktsresan kännetecknas av den noggrannhet och detaljrikedom med vilken de skildrar de inföddas liv. De bilder från Söderhavet som dök upp senare gav européerna en längtan efter en plats som stod för ett fredligt och fridfullt liv bortom civilisationens begränsningar. Efter expeditionens återkomst 1775 fick Hodges anställning hos amiralitetet för att utveckla sina skisser och göra dem till målningar eller gravyrer. Cooks reserapporter publicerades tillsammans med Hodges gravyrer.
Målningarna och gravyrerna gav dock upphov till häftiga diskussioner bland expeditionens medlemmar. De preussiska naturforskarna Georg och Johann Forster, som hade följt med på resan som vetenskapsmän, var särskilt kritiska till de etnografiska felaktigheterna i Hodges målningar. I konflikten mellan sydhavsidyll och vetenskaplig exakthet valde den brittiske målaren det förstnämnda. Hodges tillgodosåg sin samtids längtan. Allt som motsatte denna bild eller tidens moraliska föreställningar har endast bevarats i originalskisserna.
De stora upptäcktsresorna under 1700-talet markerar de europeiska makternas tillägnande av världen. Förutom den vetenskapliga utforskningen av världen stod konkreta militära och ekonomiska intressen i förgrunden. Med sin världsomsegling och utforskning av Stilla havet lade James Cook grunden för det brittiska imperiets koloniala expansion. Kartografernas arbete fyllde de vita fläckarna i den tidens världsbild och förde Europa i kontakt med de mest varierande kulturerna hos de infödda. Cooks resor till Söderhavet och Antarktis utkant satte också fart på fantasin hos människorna i ett land som befann sig i början av en epokgörande förändring, den industriella revolutionen. Parallellt med Cooks reseberättelser växte en revolutionerande teknik fram i Englands industricentra i form av ångmaskinen. Upptäckterna och den moderna tekniken utgjorde grunden för Storbritanniens globala makt.
På expeditionerna deltog alltid representanter för kartografi, naturvetenskap och etnografi tillsammans med en representant för bildkonsten, som tog på sig uppgiften att skapa bilder av de nya världarna. För William Hodges, som fram till dess varit känd som teater- och landskapsmålare, var deltagandet i James Cooks andra resa till Söderhavet en möjlighet att vinna popularitet och erkännande. Hodges val av Royal Society erbjöd därför två möjligheter. För det första att bli den första konstnären att utforma de nya världarna och för det andra att starta en ny karriär hemma efter en lyckad hemkomst. År 1772 begav sig två fartyg under ledning av James Cook ut på sin världsomsegling. Efter att ha passerat Kap Horn seglade expeditionen mot Antarktis och var det första fartyget som korsade den södra polcirkeln. Denna pionjärinsats ledde bland annat till att ett berg i Antarktis i dag är uppkallat efter konstnären som Hodges Knoll. Därefter satte fartygen kurs mot Söderhavet och Nya Zeeland. Hodges skisser som gjordes under upptäcktsresan kännetecknas av den noggrannhet och detaljrikedom med vilken de skildrar de inföddas liv. De bilder från Söderhavet som dök upp senare gav européerna en längtan efter en plats som stod för ett fredligt och fridfullt liv bortom civilisationens begränsningar. Efter expeditionens återkomst 1775 fick Hodges anställning hos amiralitetet för att utveckla sina skisser och göra dem till målningar eller gravyrer. Cooks reserapporter publicerades tillsammans med Hodges gravyrer.
Målningarna och gravyrerna gav dock upphov till häftiga diskussioner bland expeditionens medlemmar. De preussiska naturforskarna Georg och Johann Forster, som hade följt med på resan som vetenskapsmän, var särskilt kritiska till de etnografiska felaktigheterna i Hodges målningar. I konflikten mellan sydhavsidyll och vetenskaplig exakthet valde den brittiske målaren det förstnämnda. Hodges tillgodosåg sin samtids längtan. Allt som motsatte denna bild eller tidens moraliska föreställningar har endast bevarats i originalskisserna.