Den japanska konstnären Totoya Hokkei föddes i Edo (nuvarande Tokyo) 1780. Hokkei tjänade ursprungligen sitt levebröd som en enkel fiskhandlare. Senare kunde han förverkliga sin dröm om att bli en så kallad ukiyo-e konstnär. Han studerade måleri för den berömda japanska konstnären Kano Yosen. Tack vare sina goda framsteg och sin stora talang fick den begåvade Hokkei sedan äran att bli elev hos den respekterade tecknaren och ukiyo-e-mästaren Katsushika Hokusai. Konstkritiker då och nu berömmer Hokkei som en av Hokusais bästa och mest framgångsrika elever.
Hokkeis målningar trivs med de starkt reducerade bakgrunderna och tomrummen som var en tradition i japansk konst. På samma sätt var det vanligt att integrera texter i målningen, som var grafiskt integrerade i verket och noggrant placerade som en del av kompositionen. Hokkais motiv är vardagliga situationer i det gamla Japan. Förutom dansare, resenärer och geishas skulpterade han även gudar, som varje gång omgavs av växter, föremål, ornament eller en antydd horisont. Även ark med japanska landskap, t.ex. det snöklädda berget Fuji, var populära beställningar. Hokkeis målningar hade den fantasifulla dimension som är typisk för Japan och påminner till och med om samtida manga. Fuji-berget svävar till exempel över ett moln, eller så har geishaens ansikte fått ett litet, nästan serietidningsliknande uttryck.
Den begåvade Hokkei själv specialiserade sig på surimono. Det är träsnitt som beställdes privat av oftast rika mecenater. Hokkeis uppdragsgivare kom från den rika och bildade klassen i hans hemstad Edo (Tokyo). Hokkeis träsnitt reproducerades i stort antal i slutet av 1800-talet, långt efter den berömda konstnärens död. Dessa kopior såldes individuellt eller i set till utländska turister som vid den här tiden äntligen hade möjlighet att resa till det en gång "förbjudna landet". De noggrant omskurna träblocken har ofta alla de graciösa egenskaperna hos originalen. Alla präglingar och metallpigment har återskapats nästan identiskt. Idag kallas dessa kopior Meiji A, B, C eller D kopior: Bokstaven anger kvalitetsklassningen. A av högsta kvalitet. Eftersom handlarna bestämmer kvaliteten på sina träsnitt, betyder dessa tyvärr inte mycket. Surimono-Meiji-kopiorna är dock nästan omöjliga att skilja från originalen. En skillnad är pappret, som är mycket styvare i kopiorna. Den andra skillnaden är att färgerna är fräscha, men de har för det mesta fått ett antikt utseende i brunaktiga toner, vilket gör att de nästan inte går att skilja åt för både lekmän och erfarna handlare. Meiji surimono kopiorna har dock blivit erkända samlarobjekt på grund av sin goda kvalitet och eftersom originalen av Hokkeis oftast inte längre existerar.
Förutom surimonoarkivet skapade Hokkei också bokillustrationer. Detta ledde till att man i det gamla Japan tillverkade böcker med samma träsnittsteknik som de konstnärliga enskilda bladen.
Den japanska konstnären Totoya Hokkei föddes i Edo (nuvarande Tokyo) 1780. Hokkei tjänade ursprungligen sitt levebröd som en enkel fiskhandlare. Senare kunde han förverkliga sin dröm om att bli en så kallad ukiyo-e konstnär. Han studerade måleri för den berömda japanska konstnären Kano Yosen. Tack vare sina goda framsteg och sin stora talang fick den begåvade Hokkei sedan äran att bli elev hos den respekterade tecknaren och ukiyo-e-mästaren Katsushika Hokusai. Konstkritiker då och nu berömmer Hokkei som en av Hokusais bästa och mest framgångsrika elever.
Hokkeis målningar trivs med de starkt reducerade bakgrunderna och tomrummen som var en tradition i japansk konst. På samma sätt var det vanligt att integrera texter i målningen, som var grafiskt integrerade i verket och noggrant placerade som en del av kompositionen. Hokkais motiv är vardagliga situationer i det gamla Japan. Förutom dansare, resenärer och geishas skulpterade han även gudar, som varje gång omgavs av växter, föremål, ornament eller en antydd horisont. Även ark med japanska landskap, t.ex. det snöklädda berget Fuji, var populära beställningar. Hokkeis målningar hade den fantasifulla dimension som är typisk för Japan och påminner till och med om samtida manga. Fuji-berget svävar till exempel över ett moln, eller så har geishaens ansikte fått ett litet, nästan serietidningsliknande uttryck.
Den begåvade Hokkei själv specialiserade sig på surimono. Det är träsnitt som beställdes privat av oftast rika mecenater. Hokkeis uppdragsgivare kom från den rika och bildade klassen i hans hemstad Edo (Tokyo). Hokkeis träsnitt reproducerades i stort antal i slutet av 1800-talet, långt efter den berömda konstnärens död. Dessa kopior såldes individuellt eller i set till utländska turister som vid den här tiden äntligen hade möjlighet att resa till det en gång "förbjudna landet". De noggrant omskurna träblocken har ofta alla de graciösa egenskaperna hos originalen. Alla präglingar och metallpigment har återskapats nästan identiskt. Idag kallas dessa kopior Meiji A, B, C eller D kopior: Bokstaven anger kvalitetsklassningen. A av högsta kvalitet. Eftersom handlarna bestämmer kvaliteten på sina träsnitt, betyder dessa tyvärr inte mycket. Surimono-Meiji-kopiorna är dock nästan omöjliga att skilja från originalen. En skillnad är pappret, som är mycket styvare i kopiorna. Den andra skillnaden är att färgerna är fräscha, men de har för det mesta fått ett antikt utseende i brunaktiga toner, vilket gör att de nästan inte går att skilja åt för både lekmän och erfarna handlare. Meiji surimono kopiorna har dock blivit erkända samlarobjekt på grund av sin goda kvalitet och eftersom originalen av Hokkeis oftast inte längre existerar.
Förutom surimonoarkivet skapade Hokkei också bokillustrationer. Detta ledde till att man i det gamla Japan tillverkade böcker med samma träsnittsteknik som de konstnärliga enskilda bladen.
Sida 1 / 1