Gaspard-Felix Tournachon alias Nadar var en av de första porträttfotograferna. Hans väg började i Lyon, Frankrike, där han avbröt sina medicinska studier för att satsa på journalistik. För att göra det flyttade han tillbaka till sin födelseort Paris 1839. Till en början kunde han inte riktigt bestämma sig professionellt. Han försökte sig på teckning, teater och industri tills han 1849 skapade den satiriska tidskriften "La Revue Comique", där han tillsammans med olika konstnärer motsatte sig Pariskommunen med hjälp av illustrationer. Bland konstnärerna fanns hans halvbror Adrien alias Nadar jeune, som tidigare hade gått i lära hos målaren Picot genom Nadars kontakter.
Vid 34 års ålder gifte han sig med den 16 år yngre Ernestine. Samma år ägnade han sig åt fotografi. Hans fokus låg på att fånga modellerna psykologiskt. "För att skapa en intim likhet och inte bara ett banalt porträtt som är resultatet av en ren tillfällighet, måste man sätta sig in i modellens situation, fånga hans tankar och till och med hans karaktär", förklarar Nadar sin arbetsmetod. För att göra detta pratade Nadar ibland i timmar tills modellen antog en mer avslappnad attityd. På den tiden var detta inte särskilt lätt, eftersom modellen måste stå framför linsen i flera sekunder. För att göra detta använde han bland annat tillbehör som hjälpte modellen att vila, men som var osynliga på bilden. Hans kundkrets bestod framför allt av framstående författare, som han var vän med.
Vid slaget vid Solferino tog Nadar de första flygfotografierna. För detta ändamål konstruerade han ett skruvluftskepp som inspirerade Jules Verne till romanen "Fem veckor i en ballong". Fyra år senare reste Nadar och hans fru i luftskeppet från Paris till Hannover, men det kraschade och både han och hans fru hamnade på sjukhus med allvarliga skador. Han älskade dock luftfarten så mycket att han samma år blev ordförande för det nygrundade "Société d'encouragement de la navigation aérienne au moyen du plus lourd que l'air", som främjade byggandet av flygmaskiner. Han blev så småningom berömd för sina långa exponeringar i Paris katakomber.
Hans enda son Paul följde i faderns fotspår och tog över studion efter hans död.
Gaspard-Felix Tournachon alias Nadar var en av de första porträttfotograferna. Hans väg började i Lyon, Frankrike, där han avbröt sina medicinska studier för att satsa på journalistik. För att göra det flyttade han tillbaka till sin födelseort Paris 1839. Till en början kunde han inte riktigt bestämma sig professionellt. Han försökte sig på teckning, teater och industri tills han 1849 skapade den satiriska tidskriften "La Revue Comique", där han tillsammans med olika konstnärer motsatte sig Pariskommunen med hjälp av illustrationer. Bland konstnärerna fanns hans halvbror Adrien alias Nadar jeune, som tidigare hade gått i lära hos målaren Picot genom Nadars kontakter.
Vid 34 års ålder gifte han sig med den 16 år yngre Ernestine. Samma år ägnade han sig åt fotografi. Hans fokus låg på att fånga modellerna psykologiskt. "För att skapa en intim likhet och inte bara ett banalt porträtt som är resultatet av en ren tillfällighet, måste man sätta sig in i modellens situation, fånga hans tankar och till och med hans karaktär", förklarar Nadar sin arbetsmetod. För att göra detta pratade Nadar ibland i timmar tills modellen antog en mer avslappnad attityd. På den tiden var detta inte särskilt lätt, eftersom modellen måste stå framför linsen i flera sekunder. För att göra detta använde han bland annat tillbehör som hjälpte modellen att vila, men som var osynliga på bilden. Hans kundkrets bestod framför allt av framstående författare, som han var vän med.
Vid slaget vid Solferino tog Nadar de första flygfotografierna. För detta ändamål konstruerade han ett skruvluftskepp som inspirerade Jules Verne till romanen "Fem veckor i en ballong". Fyra år senare reste Nadar och hans fru i luftskeppet från Paris till Hannover, men det kraschade och både han och hans fru hamnade på sjukhus med allvarliga skador. Han älskade dock luftfarten så mycket att han samma år blev ordförande för det nygrundade "Société d'encouragement de la navigation aérienne au moyen du plus lourd que l'air", som främjade byggandet av flygmaskiner. Han blev så småningom berömd för sina långa exponeringar i Paris katakomber.
Hans enda son Paul följde i faderns fotspår och tog över studion efter hans död.
Sida 1 / 5