Sida 1 / 1
Den amerikanska konstnären Mathew Clum är känd för sina expressiva, abstrakta målningar som ofta har färggradienter och starka färger. Den Michiganfödde målaren har studerat filosofi och konst, vilket alltid återspeglas i hans verk. De flesta av verken, som skapades i New York och London, har teman som separationsångest, utveckling, passion och livets ursprung. Målaren avstår helt från figurativa skildringar eller landskapsskildringar och lyckas fånga stämningen och energin i respektive bildmotiv med hjälp av färggradienter, färggraderingar och färgblock. Hans målningar är ibland känsliga, ibland kraftfulla, och de fängslar betraktaren eftersom de får honom att tänka. Istället för att nå betraktaren på en intellektuell nivå vill Clums verk vädja till betraktarens känslomässiga nivå och på så sätt få honom eller henne att hamna i den stämning som bilden utstrålar. Med sina målningar försöker konstnären bredda betraktarens perceptionshorisont och nå deras känslor.
Det speciella med Clums verk är att bilderna har en mycket speciell aura som är svår att komma ifrån. Bilder som "Yellow Ocean" och "Morning" har naturmotiv, men de uttrycks på ett abstrakt sätt. I likhet med impressionismen arbetar Clum med ljus- och färgstämningar, men reducerar bildframställningen mer till den känsla man får när man tittar på havet eller en soluppgång. Det gör han genom att avstå från konkreta bilder och enbart återge ljusets stämning i imponerande färggradienter. Detta ger betraktaren stor frihet att tolka bilden. Verk som "Chaos gepflegt" eller "Tanz" ger en viss dynamik och har en djupdimension på grund av arrangemanget av ljusa och mörka färgytor, vilket leder betraktarens blick mot centrum. Medan vissa av Clums verk som "Development" och "Full Scope of Knowledge" har en lugnande effekt, eftersom de inte använder sig av starka kontraster och framstår som ganska tvådimensionella, har verk som "Storm" eller "Blue and Gold" en egen dynamik som kan verka nästan störande.
Att ta upp intellekt och känslor i lika hög grad är konstnär Mathew Clums avsikt, som själv beskriver sin konst som visuella algoritmer. Enkelheten i hans återgivning syftar till den omedelbara effekten och den känslomässiga uppfattningen av vad konstnären försöker skildra. Eftersom Clum specialiserar sig på färgtoner och utelämnar konkreta representationer, vädjar hans verk till intellektet, eftersom betraktaren ställs inför utmaningen att intellektuellt klassificera den konst som förmedlas via den känslomässiga nivån.
Den amerikanska konstnären Mathew Clum är känd för sina expressiva, abstrakta målningar som ofta har färggradienter och starka färger. Den Michiganfödde målaren har studerat filosofi och konst, vilket alltid återspeglas i hans verk. De flesta av verken, som skapades i New York och London, har teman som separationsångest, utveckling, passion och livets ursprung. Målaren avstår helt från figurativa skildringar eller landskapsskildringar och lyckas fånga stämningen och energin i respektive bildmotiv med hjälp av färggradienter, färggraderingar och färgblock. Hans målningar är ibland känsliga, ibland kraftfulla, och de fängslar betraktaren eftersom de får honom att tänka. Istället för att nå betraktaren på en intellektuell nivå vill Clums verk vädja till betraktarens känslomässiga nivå och på så sätt få honom eller henne att hamna i den stämning som bilden utstrålar. Med sina målningar försöker konstnären bredda betraktarens perceptionshorisont och nå deras känslor.
Det speciella med Clums verk är att bilderna har en mycket speciell aura som är svår att komma ifrån. Bilder som "Yellow Ocean" och "Morning" har naturmotiv, men de uttrycks på ett abstrakt sätt. I likhet med impressionismen arbetar Clum med ljus- och färgstämningar, men reducerar bildframställningen mer till den känsla man får när man tittar på havet eller en soluppgång. Det gör han genom att avstå från konkreta bilder och enbart återge ljusets stämning i imponerande färggradienter. Detta ger betraktaren stor frihet att tolka bilden. Verk som "Chaos gepflegt" eller "Tanz" ger en viss dynamik och har en djupdimension på grund av arrangemanget av ljusa och mörka färgytor, vilket leder betraktarens blick mot centrum. Medan vissa av Clums verk som "Development" och "Full Scope of Knowledge" har en lugnande effekt, eftersom de inte använder sig av starka kontraster och framstår som ganska tvådimensionella, har verk som "Storm" eller "Blue and Gold" en egen dynamik som kan verka nästan störande.
Att ta upp intellekt och känslor i lika hög grad är konstnär Mathew Clums avsikt, som själv beskriver sin konst som visuella algoritmer. Enkelheten i hans återgivning syftar till den omedelbara effekten och den känslomässiga uppfattningen av vad konstnären försöker skildra. Eftersom Clum specialiserar sig på färgtoner och utelämnar konkreta representationer, vädjar hans verk till intellektet, eftersom betraktaren ställs inför utmaningen att intellektuellt klassificera den konst som förmedlas via den känslomässiga nivån.