Laurenz Janscha föddes den 30 juni 1749 i de idylliska omgivningarna i Breznica i Övre Karnien och blev en framstående landskapsmålare, vedutakonstnär och etsare. Janschas enkla bakgrund, som son till lantbrukaren Matthias Janscha och Lucia Debellak, satte honom på en konstnärlig bana som ledde via Gravyrakademin i Wien. I de magnifika salarna på denna institution lärde han sig landskapsteckningens finesser under ledning av Johann Christian Brand. En annan mentor som formade hans väg var Franz Edmund Weirotter.
Janschang Runt år 1780 började Janscha utöka sin repertoar till att även omfatta etsningstekniken. Fem år senare fann han sitt kall i samarbetet med den berömda "Collection de 50 vues de la ville de Vienne" av den wienska förläggaren Artaria. Här tillhandahöll Janscha akvarellmodeller för sju huvudsakligen landskapsark, som återges på ett levande sätt i våra konsttryck. Det var dock skapandet av vedute och vyer från Wiens omgivningar samt andra platser som förankrade hans namn på konstscenen. Dessa verk, som ofta publicerades som kopparstick eller etsningar, fann en bred publik hos olika wienska förläggare. År 1797 efterträdde Janscha Carl Philipp Schallhas som korrektor vid klassen för landskapsteckning vid Wienakademin. En milstolpe i hans karriär var hans utnämning till chef för mästarskolan efter Friedrich August Brands död 1806. Bara fem år senare tilldelades han titeln professor som ett erkännande av hans konstnärliga mästerskap och bidrag till konstvärlden.
Hans privatliv Hans privatliv var lika anmärkningsvärt. År 1786 fann Janscha en kärleksfull partner i Theresia Rindfleisch, dotter till urmakaren Johann Michael Rindfleisch. Trots de utmaningar och motgångar som livet erbjöd honom ritade Janscha en värld som, sedd genom hans ögon, var av unik skönhet och komplexitet. Denna vision bevaras på ett levande sätt i de högkvalitativa konsttryck som vi gör av hans verk. Genom hans konst och våra ansträngningar att återge den i högsta kvalitet lever Janschas unika talang och passion för landskapsmåleri vidare idag.
Laurenz Janscha föddes den 30 juni 1749 i de idylliska omgivningarna i Breznica i Övre Karnien och blev en framstående landskapsmålare, vedutakonstnär och etsare. Janschas enkla bakgrund, som son till lantbrukaren Matthias Janscha och Lucia Debellak, satte honom på en konstnärlig bana som ledde via Gravyrakademin i Wien. I de magnifika salarna på denna institution lärde han sig landskapsteckningens finesser under ledning av Johann Christian Brand. En annan mentor som formade hans väg var Franz Edmund Weirotter.
Janschang Runt år 1780 började Janscha utöka sin repertoar till att även omfatta etsningstekniken. Fem år senare fann han sitt kall i samarbetet med den berömda "Collection de 50 vues de la ville de Vienne" av den wienska förläggaren Artaria. Här tillhandahöll Janscha akvarellmodeller för sju huvudsakligen landskapsark, som återges på ett levande sätt i våra konsttryck. Det var dock skapandet av vedute och vyer från Wiens omgivningar samt andra platser som förankrade hans namn på konstscenen. Dessa verk, som ofta publicerades som kopparstick eller etsningar, fann en bred publik hos olika wienska förläggare. År 1797 efterträdde Janscha Carl Philipp Schallhas som korrektor vid klassen för landskapsteckning vid Wienakademin. En milstolpe i hans karriär var hans utnämning till chef för mästarskolan efter Friedrich August Brands död 1806. Bara fem år senare tilldelades han titeln professor som ett erkännande av hans konstnärliga mästerskap och bidrag till konstvärlden.
Hans privatliv Hans privatliv var lika anmärkningsvärt. År 1786 fann Janscha en kärleksfull partner i Theresia Rindfleisch, dotter till urmakaren Johann Michael Rindfleisch. Trots de utmaningar och motgångar som livet erbjöd honom ritade Janscha en värld som, sedd genom hans ögon, var av unik skönhet och komplexitet. Denna vision bevaras på ett levande sätt i de högkvalitativa konsttryck som vi gör av hans verk. Genom hans konst och våra ansträngningar att återge den i högsta kvalitet lever Janschas unika talang och passion för landskapsmåleri vidare idag.
Sida 1 / 1