John Callcott Horsley var en engelsk 1800-talsmålare som främst utmärkte sig för historiska scener och för att skildra den lokala miljön och människornas livsstil. Trots att han gjorde karriär i Royal Academie orsakade han två mycket olika skandaler.
För det första skapade han 1843 det första julhälsningskortet som vi känner till, på förslag av Sir Henry Cole, en tjänsteman som på olika sätt utmärkte sig som innovatör. I mitten av kortet finns ett glatt bordssällskap, troligen en familj: ett äldre par, två yngre par och flera barn. Nästan alla har ett glas i handen, och i förgrunden, strax bakom den girlandeliknande dekorativa duken med inskriptionen "A MERRY CHRISTMAS AND A HAPPY NEW YEAR TO YOU", en liten flicka tar en rejäl klunk ur ett glas med rött vin som hon håller framme. Sidoscenerna från de fattigare klassernas liv bleknar i jämförelse. Men de avhållsamma "teetotalers" i Puritan Temperence Society utlöste en enorm protest mot denna, som de såg det, animering till att dricka sig full på julen av alla tider.
Å andra sidan var John Callcott Horsley ingalunda någon revolutionär, men han var själv en moralisk gentleman. Under inflytande av Paris-salongen vid Académie des Beaux-Arts blev nakenbilderna återigen moderna i Storbritannien under 1800-talets sista decennier. Med all sin auktoritet som rektor och skattmästare för Royal Academie försökte Horsley stoppa målningen av nakenmodeller i köttet. Han protesterade skarpt mot denna innovation. Konstnärskollegan Albert Joseph Moore:s kvinnliga naken, som enligt hans vana fick titeln efter blomsterdekorationen, en vit hortensia, skadades av en repa under en utställning. Horsley misstänktes för att ha gjort detta. Han anklagades också för att vara ansvarig för att akademins studenters nakenstudier försvann. Vad som är säkert är att han publicerade ett brev till redaktören i The Times under pseudonymen "British Matron" med rubriken "A Woman's Plea" (En kvinnas vädjan). Det var återigen en anklagelse om moralens nedgång genom nakenmålning. Allt detta föranledde satirtidningen Punch att ge målaren av välartade motiv smeknamnet "Mr J.C(lothes) Horsley", vilket är en ordlek som betyder "klädhäst".
Men John Callcott Horsley, som hade familjeband med många av tidens brittiska kändisar, var en hyllad konstnär vars målningar ofta är av gammaldags mästarkvalitet och påminner om det holländska måleriets storhetstid. Han vann en tävling och deltog tillsammans med fem andra målare i den dekorativa utsmyckningen av Westminsterpalatset. Där skapade han sex allegoriska fresker som symboliserar religion, ridderlighet och lag. I samband med detta tog Horsley över skildringen av religion. Den två gånger gifta konstnären, av vars många barn flera uppnådde stor betydelse i sina respektive yrken, dog 1903 i London vid 86 års ålder.
John Callcott Horsley var en engelsk 1800-talsmålare som främst utmärkte sig för historiska scener och för att skildra den lokala miljön och människornas livsstil. Trots att han gjorde karriär i Royal Academie orsakade han två mycket olika skandaler.
För det första skapade han 1843 det första julhälsningskortet som vi känner till, på förslag av Sir Henry Cole, en tjänsteman som på olika sätt utmärkte sig som innovatör. I mitten av kortet finns ett glatt bordssällskap, troligen en familj: ett äldre par, två yngre par och flera barn. Nästan alla har ett glas i handen, och i förgrunden, strax bakom den girlandeliknande dekorativa duken med inskriptionen "A MERRY CHRISTMAS AND A HAPPY NEW YEAR TO YOU", en liten flicka tar en rejäl klunk ur ett glas med rött vin som hon håller framme. Sidoscenerna från de fattigare klassernas liv bleknar i jämförelse. Men de avhållsamma "teetotalers" i Puritan Temperence Society utlöste en enorm protest mot denna, som de såg det, animering till att dricka sig full på julen av alla tider.
Å andra sidan var John Callcott Horsley ingalunda någon revolutionär, men han var själv en moralisk gentleman. Under inflytande av Paris-salongen vid Académie des Beaux-Arts blev nakenbilderna återigen moderna i Storbritannien under 1800-talets sista decennier. Med all sin auktoritet som rektor och skattmästare för Royal Academie försökte Horsley stoppa målningen av nakenmodeller i köttet. Han protesterade skarpt mot denna innovation. Konstnärskollegan Albert Joseph Moore:s kvinnliga naken, som enligt hans vana fick titeln efter blomsterdekorationen, en vit hortensia, skadades av en repa under en utställning. Horsley misstänktes för att ha gjort detta. Han anklagades också för att vara ansvarig för att akademins studenters nakenstudier försvann. Vad som är säkert är att han publicerade ett brev till redaktören i The Times under pseudonymen "British Matron" med rubriken "A Woman's Plea" (En kvinnas vädjan). Det var återigen en anklagelse om moralens nedgång genom nakenmålning. Allt detta föranledde satirtidningen Punch att ge målaren av välartade motiv smeknamnet "Mr J.C(lothes) Horsley", vilket är en ordlek som betyder "klädhäst".
Men John Callcott Horsley, som hade familjeband med många av tidens brittiska kändisar, var en hyllad konstnär vars målningar ofta är av gammaldags mästarkvalitet och påminner om det holländska måleriets storhetstid. Han vann en tävling och deltog tillsammans med fem andra målare i den dekorativa utsmyckningen av Westminsterpalatset. Där skapade han sex allegoriska fresker som symboliserar religion, ridderlighet och lag. I samband med detta tog Horsley över skildringen av religion. Den två gånger gifta konstnären, av vars många barn flera uppnådde stor betydelse i sina respektive yrken, dog 1903 i London vid 86 års ålder.
Sida 1 / 1