"Den symbolistiska konstens viktigaste kännetecken är att aldrig fastställa en idé konceptuellt eller uttrycka den direkt". Dessa ord av den franske poeten Jean Moréas från "Symbolistmanifestet" från 1886 beskriver det förhållande som Hugo Gerhard Simberg hade till sina verk - särskilt till sin mest kända målning, "Den sårade ängeln". Den visar en ängel med skadade vingar som sitter på en träbår och bärs av två pojkar längs en stig i det finska landskapet. Landskapsbilden är inspirerad av Tölöviken i Helsingfors. Simberg insjuknade i hjärnhinneinflammation 1902 och tillbringade flera månader på ett sjukhus för diakonissor där. Under denna tid promenerade han ofta längs dess stränder. Han kämpade av alla krafter för att återhämta sig och kunna slutföra sin målning. När den först ställdes ut 1903 fick han många frågor om den: Vad hände med ängeln? Varför är han skadad? Vart tar pojkarna honom? Skadade de ängeln? Vad betyder målningen? Simberg svarade inte på dessa frågor.
Enligt Simberg handlar det inte om att titta på målningar, utan om att reflektera och söka efter mening. Det är onödigt att veta vad konstnären kan ha tänkt när han målade eller vad som kan ha hänt framför den avbildade scenen. Måleriet är ett sätt att utlösa känslor. Det spelar ingen roll om målningen uppfattas som bra, dålig, vacker eller ful. Endast känslan är viktig - oavsett om den är sorglig, glad eller av annan karaktär. Därför kan en målning inte tolkas korrekt eller felaktigt. Varje person betraktar en målning på ett personligt sätt. År 2006 valde finländarna "Den sårade ängeln" till den mest populära målningen i sitt land. Ateneum-museet i Finlands nationalgalleri tog initiativ till den riksomfattande omröstningen. Deltagarna kunde motivera sitt val. Majoriteten ansåg att "Wounded Angel" är en vacker målning som alltid inspirerar till eftertanke. Mer än 100 år efter att den målades har nya tolkningar gjorts. Kanske är den en symbol för Finlands självständighetskamp, för Tölövikens sårbarhet eller för naturen i allmänhet? Simberg själv har i enlighet med sin övertygelse inte ens gett målningen en titel. I den första utställningskatalogen gav han titeln "Wounded Angels" endast en antydan eller beskrivning.
Stilistiskt sett var Simberg redan under sin livstid knuten till symbolismen. Många av hans motiv visar scener med allegoriska figurer som döden, frosten eller djävulen. Finländarna hade ursprungligen svårt att acceptera Simbergs uttryckssätt. År 1904 fick han tillsammans med konstnärskollegan Magnus Enkell i uppdrag att dekorera interiören i Johanneskyrkan i Tammerfors. För detta ändamål överförde Simberg "The Wounded Angel" och sin akvarell "The Garden of Death" till stort format. För väggfresken "Bearers of the Vines" ritade han Jesu tolv lärjungar som nakna pojkar som bär girlander av bladverk. Under takkupan placerade han en orm omgiven av änglavingar med en växtkärna i den öppna munnen. Kyrkobesökarna reagerade med chock vid invigningen 1907. I dag anses Tammerfors domkyrka vara ett totalkonstverk och en av höjdpunkterna i Finlands konstnärliga skapelse.
"Den symbolistiska konstens viktigaste kännetecken är att aldrig fastställa en idé konceptuellt eller uttrycka den direkt". Dessa ord av den franske poeten Jean Moréas från "Symbolistmanifestet" från 1886 beskriver det förhållande som Hugo Gerhard Simberg hade till sina verk - särskilt till sin mest kända målning, "Den sårade ängeln". Den visar en ängel med skadade vingar som sitter på en träbår och bärs av två pojkar längs en stig i det finska landskapet. Landskapsbilden är inspirerad av Tölöviken i Helsingfors. Simberg insjuknade i hjärnhinneinflammation 1902 och tillbringade flera månader på ett sjukhus för diakonissor där. Under denna tid promenerade han ofta längs dess stränder. Han kämpade av alla krafter för att återhämta sig och kunna slutföra sin målning. När den först ställdes ut 1903 fick han många frågor om den: Vad hände med ängeln? Varför är han skadad? Vart tar pojkarna honom? Skadade de ängeln? Vad betyder målningen? Simberg svarade inte på dessa frågor.
Enligt Simberg handlar det inte om att titta på målningar, utan om att reflektera och söka efter mening. Det är onödigt att veta vad konstnären kan ha tänkt när han målade eller vad som kan ha hänt framför den avbildade scenen. Måleriet är ett sätt att utlösa känslor. Det spelar ingen roll om målningen uppfattas som bra, dålig, vacker eller ful. Endast känslan är viktig - oavsett om den är sorglig, glad eller av annan karaktär. Därför kan en målning inte tolkas korrekt eller felaktigt. Varje person betraktar en målning på ett personligt sätt. År 2006 valde finländarna "Den sårade ängeln" till den mest populära målningen i sitt land. Ateneum-museet i Finlands nationalgalleri tog initiativ till den riksomfattande omröstningen. Deltagarna kunde motivera sitt val. Majoriteten ansåg att "Wounded Angel" är en vacker målning som alltid inspirerar till eftertanke. Mer än 100 år efter att den målades har nya tolkningar gjorts. Kanske är den en symbol för Finlands självständighetskamp, för Tölövikens sårbarhet eller för naturen i allmänhet? Simberg själv har i enlighet med sin övertygelse inte ens gett målningen en titel. I den första utställningskatalogen gav han titeln "Wounded Angels" endast en antydan eller beskrivning.
Stilistiskt sett var Simberg redan under sin livstid knuten till symbolismen. Många av hans motiv visar scener med allegoriska figurer som döden, frosten eller djävulen. Finländarna hade ursprungligen svårt att acceptera Simbergs uttryckssätt. År 1904 fick han tillsammans med konstnärskollegan Magnus Enkell i uppdrag att dekorera interiören i Johanneskyrkan i Tammerfors. För detta ändamål överförde Simberg "The Wounded Angel" och sin akvarell "The Garden of Death" till stort format. För väggfresken "Bearers of the Vines" ritade han Jesu tolv lärjungar som nakna pojkar som bär girlander av bladverk. Under takkupan placerade han en orm omgiven av änglavingar med en växtkärna i den öppna munnen. Kyrkobesökarna reagerade med chock vid invigningen 1907. I dag anses Tammerfors domkyrka vara ett totalkonstverk och en av höjdpunkterna i Finlands konstnärliga skapelse.
Sida 1 / 1