Sida 1 / 2
Skagenmålaren Christian Krohg (1852-1925) var under hela sitt liv en politiskt engagerad konstnär som kritiskt behandlade samhällsfrågor som målare, författare och journalist. De stämningsfulla bildscenerna från missgynnade människors liv skapar ett intryck av omedelbar påverkan och påtaglig kroppslighet.
Christian Krohg föddes i närheten av Oslo och åkte till Tyskland 1874 för att studera konst. Först till Karlsruhe till den storhertigbadiska konstskolan, där han träffade skulptören och målaren Max Klinger, och sedan till Berlin-akademin. Ett av de mest formativa stegen i hans konstnärliga utveckling var vistelsen i Paris 1881-1882, där Krohg imponerades av Édouard Manets måleri. Det impressionistiska inflytandet från den resan tog sig främst uttryck i hans senare verk, då han som medlem av konstnärskolonin i Skagen i Danmark gjorde vanliga människors hårda liv till ett återkommande bildmotiv. Hans tidigare homogena färgpalett blev nu ljusare och mer kontrasterande. Blå, röda och gröna toner gav hans måleri mer djup, hans penseldrag blev bredare och ibland mer impulsiva. Krohgs målning Albertine i politilægens venteværelse till exempel skildrar en händelse från hans roman Albertine från 1886. Verket, som handlar om prostitution och borgerlig dubbelmoral, orsakade först en skandal när det konfiskerades. Nu lyckades Christian Krohg dock väcka stor entusiasm bland samtida kritiker, vilket hjälpte honom att få sitt genombrott som målare.
Mellan 1890 och 1910 arbetade Christian Krogh som journalist på dagstidningen Verdens Gang, en politisk tidning med den högsta täckningsgraden i Norge på den tiden. Från 1909 var han professor vid Statliga konstakademin och senare, fram till sin död 1925, chef för akademin. Christian Krogh var gift med sin tidigare elev, målaren Oda Krogh. Äktenskapet resulterade i två barn, men det var bara sonen Per som också började arbeta med konst som målare och bokillustratör.
Skagenmålaren Christian Krohg (1852-1925) var under hela sitt liv en politiskt engagerad konstnär som kritiskt behandlade samhällsfrågor som målare, författare och journalist. De stämningsfulla bildscenerna från missgynnade människors liv skapar ett intryck av omedelbar påverkan och påtaglig kroppslighet.
Christian Krohg föddes i närheten av Oslo och åkte till Tyskland 1874 för att studera konst. Först till Karlsruhe till den storhertigbadiska konstskolan, där han träffade skulptören och målaren Max Klinger, och sedan till Berlin-akademin. Ett av de mest formativa stegen i hans konstnärliga utveckling var vistelsen i Paris 1881-1882, där Krohg imponerades av Édouard Manets måleri. Det impressionistiska inflytandet från den resan tog sig främst uttryck i hans senare verk, då han som medlem av konstnärskolonin i Skagen i Danmark gjorde vanliga människors hårda liv till ett återkommande bildmotiv. Hans tidigare homogena färgpalett blev nu ljusare och mer kontrasterande. Blå, röda och gröna toner gav hans måleri mer djup, hans penseldrag blev bredare och ibland mer impulsiva. Krohgs målning Albertine i politilægens venteværelse till exempel skildrar en händelse från hans roman Albertine från 1886. Verket, som handlar om prostitution och borgerlig dubbelmoral, orsakade först en skandal när det konfiskerades. Nu lyckades Christian Krohg dock väcka stor entusiasm bland samtida kritiker, vilket hjälpte honom att få sitt genombrott som målare.
Mellan 1890 och 1910 arbetade Christian Krogh som journalist på dagstidningen Verdens Gang, en politisk tidning med den högsta täckningsgraden i Norge på den tiden. Från 1909 var han professor vid Statliga konstakademin och senare, fram till sin död 1925, chef för akademin. Christian Krogh var gift med sin tidigare elev, målaren Oda Krogh. Äktenskapet resulterade i två barn, men det var bara sonen Per som också började arbeta med konst som målare och bokillustratör.