Albert Anker anses vara en av de mest framstående företrädarna för realistiskt genremåleri i Schweiz.
Han brinner för vardagliga scener, helst med barn, och det är hans passion som ger honom berömmelse, erkännande och många uppdrag. Hans tvååriga teologistudier kan betraktas som grundstenen för hans intensiva inriktning på sociala frågor, liksom hans engagemang i lärorna från den schweiziska Jean-Jaques Rousseau och Johann Heinrich Pestalozzi.
Efter att ha avbrutit sina studier gav Anker efter för sin passion och åkte till Paris för att studera konst. Särskilt verken Nicolas Poussins imponerade på målaren. Snart ställde han regelbundet ut sina egna verk på Paris Salon, vilket var lika med en utmärkelse och en garanti för framgång för alla konstnärer på sin tid. Barnen i Ankers verk är uppslukade av sina sysslor, de går igenom dem utan att skynda sig, men raskt och glatt.
Målningen "The Grandfather Tells a Story" från 1884 visar en idyllisk landsbygdsscen som avslöjar invånarnas harmoniska samexistens i vardagen. De fyra barnen hänger som trollbundna på morfars läppar, som uppenbarligen har en spännande historia att berätta. Ett fridfullt ögonblick, fångat av målaren och avundsjukt fångat av betraktaren. Hur gärna skulle man vilja sitta i denna harmoniska cirkel själv. Vid hög ålder drabbades Anker av en stroke som gjorde hans högra hand förlamad. Trots detta fortsatte han att måla, om än med en reducerad teknik, i nästan tio år fram till sin död.
Albert Anker anses vara en av de mest framstående företrädarna för realistiskt genremåleri i Schweiz.
Han brinner för vardagliga scener, helst med barn, och det är hans passion som ger honom berömmelse, erkännande och många uppdrag. Hans tvååriga teologistudier kan betraktas som grundstenen för hans intensiva inriktning på sociala frågor, liksom hans engagemang i lärorna från den schweiziska Jean-Jaques Rousseau och Johann Heinrich Pestalozzi.
Efter att ha avbrutit sina studier gav Anker efter för sin passion och åkte till Paris för att studera konst. Särskilt verken Nicolas Poussins imponerade på målaren. Snart ställde han regelbundet ut sina egna verk på Paris Salon, vilket var lika med en utmärkelse och en garanti för framgång för alla konstnärer på sin tid. Barnen i Ankers verk är uppslukade av sina sysslor, de går igenom dem utan att skynda sig, men raskt och glatt.
Målningen "The Grandfather Tells a Story" från 1884 visar en idyllisk landsbygdsscen som avslöjar invånarnas harmoniska samexistens i vardagen. De fyra barnen hänger som trollbundna på morfars läppar, som uppenbarligen har en spännande historia att berätta. Ett fridfullt ögonblick, fångat av målaren och avundsjukt fångat av betraktaren. Hur gärna skulle man vilja sitta i denna harmoniska cirkel själv. Vid hög ålder drabbades Anker av en stroke som gjorde hans högra hand förlamad. Trots detta fortsatte han att måla, om än med en reducerad teknik, i nästan tio år fram till sin död.
Sida 1 / 2