Agostino Tofanelli, som levde mellan 1770 och 1834, var en konstnär inom den italienska klassicismen. Hans verk utstrålar tidsanda och återspeglar en återupplivning av antika modeller när det gäller kontemplation och livsstil. Agostino Tofanellis konstverk representerar ett sökande efter den klarhet och de moraliska attityder och förhållningssätt till livet som definierar honom.
Tofanelli gjorde främst byggnader som etsningar som motiv. De kännetecknas av sin klarhet, uppriktighet och enorma omsorg om detaljerna. Tofanelli återger med ett fint streck de karakteristiska dragen hos forntida arkitektur, tempel eller fragment av ruiner. Han utförde sina verk med en mycket speciell teknik. Etcherna är tryckta med brunt bläck. Detta kallas brunaille. Det finns också konsttryck som utförs som grisaille, dvs. i ljusgrått, eller som verdaille, i mycket ljusgrönt. Brunaille är en teknik som har sina rötter i 1100-talets glasmålningar som gjordes i cistercienskloster där det var förbjudet att använda färgmålning.
Dessutom har konstnären gett etsningarna en brun tvätt. I denna process appliceras en mycket tunn genomskinlig tvätt (även kallad wash) på pappret. Å ena sidan är delar av bilden berikad med färg, vilket ger en vacker djupverkan. En ljus-mörk nyans skapas. Det är dock mycket fint och elegant och kan inte jämföras med 1700-talets venetianska chiaroscuro-måleri.
I Tofanellis verk uppstår frågan om monokrom brun färg inte på grund av ett förbud, utan här återger det bruna i sina många nyanser och nyanser ett ganska perfekt färgutrymme, som passar både för de byggnader som avbildas och för motiv som placeras i bilden, till exempel träd eller människor. På detta sätt skapar Tofanelli klassiska bildmotiv som Jupitertemplet, Trajanuskolonnen, obelisken på Piazza di Popolo, Helgas grav eller Colosseum i Rom som klassiska och stadsberömda arkitektoniska bilder.
Tofanellis huvudsakliga verksamhetsort är Rom. Närheten till påvens säte gav honom prestige och många uppdrag. Bland figurmålningarna finns många avbildningar av påven Pius VII, till exempel ett porträtt där påven besöker Colosseum. Bland figurmålningarna finns också ett antal självporträtt av konstnären vid akademin. I dessa målningar och akvareller av festliga scener visar den akademiskt utbildade konstnären upp sig själv. Inget är profant eller överdrivet. Den svala och sakliga återhållsamheten återspeglar den mästerliga konstnären Agostino Tofanellis natur.
Tofanelli utsågs till chef för Capitolinska samlingarna i Rom på höjden av sin karriär och skrev omfattande böcker med beskrivningar av skulpturer och målningar som fanns på Capitolinska kullen.
Agostino Tofanelli, som levde mellan 1770 och 1834, var en konstnär inom den italienska klassicismen. Hans verk utstrålar tidsanda och återspeglar en återupplivning av antika modeller när det gäller kontemplation och livsstil. Agostino Tofanellis konstverk representerar ett sökande efter den klarhet och de moraliska attityder och förhållningssätt till livet som definierar honom.
Tofanelli gjorde främst byggnader som etsningar som motiv. De kännetecknas av sin klarhet, uppriktighet och enorma omsorg om detaljerna. Tofanelli återger med ett fint streck de karakteristiska dragen hos forntida arkitektur, tempel eller fragment av ruiner. Han utförde sina verk med en mycket speciell teknik. Etcherna är tryckta med brunt bläck. Detta kallas brunaille. Det finns också konsttryck som utförs som grisaille, dvs. i ljusgrått, eller som verdaille, i mycket ljusgrönt. Brunaille är en teknik som har sina rötter i 1100-talets glasmålningar som gjordes i cistercienskloster där det var förbjudet att använda färgmålning.
Dessutom har konstnären gett etsningarna en brun tvätt. I denna process appliceras en mycket tunn genomskinlig tvätt (även kallad wash) på pappret. Å ena sidan är delar av bilden berikad med färg, vilket ger en vacker djupverkan. En ljus-mörk nyans skapas. Det är dock mycket fint och elegant och kan inte jämföras med 1700-talets venetianska chiaroscuro-måleri.
I Tofanellis verk uppstår frågan om monokrom brun färg inte på grund av ett förbud, utan här återger det bruna i sina många nyanser och nyanser ett ganska perfekt färgutrymme, som passar både för de byggnader som avbildas och för motiv som placeras i bilden, till exempel träd eller människor. På detta sätt skapar Tofanelli klassiska bildmotiv som Jupitertemplet, Trajanuskolonnen, obelisken på Piazza di Popolo, Helgas grav eller Colosseum i Rom som klassiska och stadsberömda arkitektoniska bilder.
Tofanellis huvudsakliga verksamhetsort är Rom. Närheten till påvens säte gav honom prestige och många uppdrag. Bland figurmålningarna finns många avbildningar av påven Pius VII, till exempel ett porträtt där påven besöker Colosseum. Bland figurmålningarna finns också ett antal självporträtt av konstnären vid akademin. I dessa målningar och akvareller av festliga scener visar den akademiskt utbildade konstnären upp sig själv. Inget är profant eller överdrivet. Den svala och sakliga återhållsamheten återspeglar den mästerliga konstnären Agostino Tofanellis natur.
Tofanelli utsågs till chef för Capitolinska samlingarna i Rom på höjden av sin karriär och skrev omfattande böcker med beskrivningar av skulpturer och målningar som fanns på Capitolinska kullen.
Sida 1 / 3